En byggbeskrivning ställer krav på utförande och materialval som är svåra redovisa på en ritning. Kraven anger en kvalitetsnivå som entreprenören måste förhålla sig till. Det är viktigt att kraven är tydliga utan risk för feltolkning annars kan tvist uppstå. Kraven som ställs i AMA anses vara branschstandard och är väl förankrade bland byggsektorns olika aktörer.
I Sverige har AMA (Allmän Material-, och Arbetsbeskrivning) en unik roll som ett branschgemensamt dokument av föreskrifter. Förståelsen av innehållet i AMA och hur den kan hjälpa under projekteringen är underskattat bland arkitekter. Jag skulle till och med påstå att AMA systematiskt ignoreras av många arkitekter vilket jag tror beror på att dess format, uppbyggnad och tekniska jargon upplevs främmande för den kreativa skaparen. Alla vet att AMA finns men man hittar inte i den och då är det lätt att ge upp. När man förstår vad AMA är och vilken information som finns där, är den ett bra hjälpmedel när man projekterar. Det finns statiskt som indikerar att AMA används i 90% av alla byggen i Sverige.
I inledning av AMA står att den är: ”avsedd att tjäna som underlag vid upprättelse av tekniska beskrivningar…”. (s. 15, AMA Hus 18) Man väljer alltså endast ut de föreskriftstexter som är relevanta för det aktuella projektet för att skapa en projektanpassad teknisk byggbeskrivning. Dessa förskrifter kan i sin tur, i vissa fall, redogöra för hur en specifik del eller komponent skall utföras som i sin tur påverkar hur man projekterar. Men i det flesta fall är det tvärtom, det är projektörens redovisning tillsammans med övriga handlingar som vägleder beskrivaren till vilka koder som är relevanta för det aktuella projektet. Det är alltid konsultens ansvar att göra kritiska systemval och förankra det med byggherren. Många krav är bättre lämpade att redovisa i skrift, därför är en skriftlig byggbeskrivning och den visuella informationen i ritningarna viktiga att läsa och förstå tillsammans. Det är även så att byggbeskrivningen gäller före ritning i hierarkin över rangordning bland alla olika handlingar.