Funktion och teknisklösning
Vad är ett skärmtak? Vilken funktion har det? När behöver man skärmtak och hur ser de olika tekniska lösningarna ut för ett skärmtak? Vad säger AMA om skärmtak? Dessa frågor ska jag försöka reda ut.
Funktion
På sydliga breddgrader och i varmare klimat är skärmtak och täckta pelargångar (loggia) populära för att skydda sig mot solen. Skugga ger svalka och skydd mot UV strålning. Historiskt har man också använt skärmtak som ett designelement för att markera något viktigt på en byggnad som till exempel en huvudentré. Denna aspekt av skärmtaket är viktigt då skärmtaket kan kombineras med belysning och skyltning för att hjälpa människor att orientera sig.
Nu kanske någon opponerar sig och påstår att skärmtak är att likställa med ett regnskydd, men detta är fel. Visserligen kan man söka skydd under ett tak om man blir överraskad av en regnskur, men det finns inga krav i PBL eller BBR som föreskriver att fastighetsägaren har skyldig att erbjuda skydd i händelse av regn. Jag stöter också ibland på missuppfattningen att skärmtaket skyddar dörren i fasad mot regn men detta är också fel. Alla dörrar och fönster i fasad är fukt och lufttäta och utformade för att klara både slagregn och stark vind med eller utan skärmtak.
Primär funktion
Skärmtakets primära funktion vid sidan av att vara en visuell markör på fasaden är att underlätta snöröjning. Fastighetsägaren har en viktig skyldighet att hålla utrymningsvägar fria. Utrymningsdörrar i fasad slår utåt i gångriktningen och om man har otur, kan ett överraskande snöfall i värsta fall leda till att utrymningsdörren blockeras av snö. Skärmtakets primära funktion är därför att avhjälpa blockering av utrymningsvägen på grund av snö. Detta kan naturligtvis hanteras på andra sätt också, till exempel med bra snöskottningsrutiner, utvändiga galler och uppvärmd beläggning eller en kombination av alla dessa.
Om man bortser från kakafonin av visuella intryck i denna bild, tagen från en nybyggd förskola i Blackeberg, kan man se två snarlika men mycket olika situationer. Till vänster i bild, syns en lägre byggnadsdel som ansluter mot en högre byggnadsdel, till höger i bild, syns ett skärmtak monterat på fasaden. I båda fallen har man valt att lägga ett tätskikt ovanpå. Hur man avslutar tätskiktet mot de tre fria sidorna är inget att oroa sig för, däremot är anslutning av tätskiktet mot den högre bakomliggande byggnaden en fuktkritisk detalj som redovisas i AMA. Om den detaljen inte utförs korrekt kan vatten som rinner längs fasaden tränga in bakom och under tätskiktet på den lägre byggnadsdelen och orsaka stor och kostsam skada. Därför har branschen utvecklat standarddetaljer för anslutning av tätskikt mot vertikal vägg med ett så kallat uppvik. Dock finns en stor skillnad, till vänster i bild är underliggande konstruktion en byggnad med rum inomhus, där inredning och utrustning kan ta skada, medan situationen till höger med skärmtaket där är allting utomhus. Det finns inget som kan ta skada förutom skärmtakskonstruktion i sig. AMA gör ingen skillnad på den ena eller andra situationen, vilket jag tycker är fel och här uppstår mycket av förvirringen kring just kraven om uppvik. AMA utgår endast från om det finns ett tätskikt eller inte. Eftersom man valt att montera tätskikt på skärmtaket blir anslutningsdetaljen lika för båda situationerna. Ett bättre och enligt mig billigare alternativ, är att jobba med material i skärmtaket som inte behöver skyddas med ett tätskikt.
Nästa bild är tagen ett stenkast från förra bilden på samma gata av ett nybyggt flerbostadshus. Detta projekt byggdes strax innan förskolan. Här har arkitekten löst frågan med skärmtak på ett elegant och kostnadseffektivt sätt genom att använda en grov plåt i stället för papptak eller plåttak, därmed sluppit alla komplicerade anslutningsdetaljer med uppvik. Plåten är grov, cirka 2 mm, grundmålad med rostskyddsfärg och täckmålad i en brun kulör. Denna lösning är inte bara kostnadseffektiv utan också i stort sett underhållsfri, till skillnad från en papptaket som ska bytas efter 25 år.
Material och detaljer
Att använda en stomme av träreglar kanske är en billig lösning initialt för skärmtaket, men trästommen är känslig för fukt och måste därför skyddas med ett tätskikt vilket kommer skapa utmaningar med anslutningsdetaljerna. Att bygga skärmtaket som ett yttertak med stomme av trä och beklädnad av tätskikt förutsätter att man att väljer en beklädnad av exponerat tätskikt (papptak) eller plan plåt. Med plan plåt avses 0,6 mm falsad plåt av skivor eller band, en vanlig takbeklädnad som vanligtvis benämns plåttak. Kvalitet och montage av papptak och plåttak finns utförligt redovisat i AMA kapitel J. Det kritiska mötet mellan tätskiktet och vägg eller sarg ska avslutas med uppvik och beslag. Dessa anslutningar är väldokumenterade, se figur AMA JSE.152-1/1-5 för papptak och JT-.2511/1-10 för plåttak.
Alternativt, kan man använda en stomme av rostskyddsbehandlat stål i kombination med en beklädnad av glas eller grov plåt. En stål/stål, eller stål/glas konstruktion är mycket tålig och överlever utomhus +50 år med minimalt underhåll utan tätskikt. Då finns inget tätskikt att vika upp och inga standarddetaljer ur AMA är applicerbara. Här måste i stället arkitekten/ingenjör utforma och redovisa hur anslutningen ska göras.
