I mitt arbete som byggbeskrivare granskar jag ett stort antal projekt från många olika arkitekter. Det är både inspirerande att se så många spännande och intressanta projekt växa fram men också frustrerande att se fel och brister i handlingarna. Jag har noterat att många av dessa fel och brister är återkommande igen och igen från olika arkitektkontor. Här är de tre vanligaste projekteringsmissarna som jag stöter på:
VT/VA – Det saknas redovisning om VT/VA. Beklädnader, beläggningar eller målningsbehandlingar i våtrum ska ofta utföras med krav på antingen vattenavisande (VA) eller vattentäta (VT) ytskikt. Kostnader och samordning mellan olika underentreprenörer för utföranden utan krav jämfört med VA eller VT skiljer sig markant och påverkar kalkylen. Det måste framgå i handlingarna vilka ytor som ska utföras VT och VA. Det är väldigt svårt att redovisa omfattning i byggbeskrivningen, förslagsvis kan detta redovisas i rumsbeskrivning, men kan också framgå av golvtyper och innerväggstyper.
Metall och plåt – Begreppen metall och plåt är inte tillräckligt beskrivande för att förstå vilken typ av plåttak eller glas- och metallparti som avses. AMA delar in metaller i flera underkategorier: stål, metalliserad eller galvaniserad stål, rostfristål, aluminium, koppar och titanzink. Glaspartier utförs antingen i stål eller aluminium med vitt skilda egenskaper och profilstorlekar. Plåt finns att tillgå i alla utföranden. Det är ganska vanligt att begreppen metall, stål och aluminium blandas hej vilt i handlingarna utan att förstå dess implikationer. I ett projekt noterade jag följande felskrivning: ”…stålparti av aluminium…”. Målnings och rostskyddsbehandlingar skiljer sig också markant från varandra när det kommer till olika metaller. Jag tycker arkitekten bör sträva efter att hålla ihop projektet genom att välja samma metall och samma ytbehandling för samtliga metaller i byggnaden. Det ger ett enhetligt och konsekvent uttryck.
Takplan och avvattning – Yttertaket utgör en kritisk del av byggnaden och är en viktig ritning för att förstå hur avvattningen fungerar samt att redovisa krav på taksäkerhet. Tyvärr är denna ritning allt för ofta styvmoderligt behandlad och saknar relevant information. Yttertaket måste luta mot takbrunn eller hängränna och utförandet måste noga följa branschregler. Det är vanligt att byggherren vill kravställa 10 års garanti (eller mer) på material och utförande av takentreprenören. Många krav som branschreglerna ställer för att klara långa garantier handlar om utformning av taket detta måste beaktas av arkitekten vid utformningen av byggnaden, vilket påverkar val av tätskiktsmaterial och typ avvattning. Invändig takavvattning kräver att ytterväggen avslutas med sarg medan utvändig takavvattning medför takfot med anslutning till hängränna.